Skrivet av: ior2007 | april 20, 2008

Glad och ledsen på samma gång

Igår fyllde Wilda 1/2 år och idag skulle Charlie fyllt 9 år. Jag förflyttas mellan glädje och sorg i raketfart ibland. Jag har försökt att inte tänka på allt som jag inte fick göra med Max och Charlie. Istället styr jag mina tankar till de saker som jag verkligen fick uppleva med dem. Minnena kan ingen ta ifrån mig. 

Min förhoppning var att få två nya pojkar och att allt som aldrig blev av skulle genomföras med de nya barnen. Nu blev det en tjej vilket troligen var det bästa som kunde hända mej. Det innebär med automatik att jag inte kan försöka återuppleva mina tidigare barn genom Wilda. Nu är allt något nytt och spännande som vi alla ser fram emot. 

Det är ju faktiskt inte bara jag som fått en dotter utan även Monika har fått en dotter och framför allt så har Monikas två barn fått en lillasyster. Storebror som är 17 år och som har haft svårt att visa känslor har nu fått en lillasyster att ödsla en massa kärlek på. Jag vet inte vem det är bäst för, men jag är helt övertygad om att det är bra för en tonåring att få någon att visa känslor för.

Nu har jag kommit in i ett stim med människor som mött döden i sin närhet. Jag har valt att hjälpa till med att förmedla livsänglar vilket alla mår bra av. Jag tror att de som varit i en kris gärna hjälper andra som hamnar i samma läge. Det är väldigt viktigt att verkligen få prata med någon som genomgått samma helvete, lätt att prata och få svar. Det skulle behövas en logistikcentral för de som behöver livsänglar och för de som vill vara en.

Ett stort problem för dem som drabbas av döden i sin närhet är att dessa personer tror att de inte får vara glada – att det är fult att vara glad. Man kan vara glad och ledsen på en och samma gång. Men så länge man väljer livet så innebär det också att man skall vara glad.

Våren är här och Gotland visar sig från sin bästa sida. Jag känner mej otroligt stark och lycklig och tänker jobba på att fortsätta att ha det på det sättet. Först när man kan känna sig glad och lycklig orkar man hjälpa andra.

Annonser

Responses

  1. Pigge! Hej!igeeen!
    Jag tycker ert namn på dottern är så vackert. Wilda! Gladledsen får man vara.. speciellt du.Jag tror du har rätt att vara precis som du vill, när du vill.. du modiga man.. du överlevare! Jag kan fortfarande inte förstå det du gått igenom. Inte ens lönt att tänka på! Men jag minns tydligt när du stod på flygplans vingen. Jag minns att jag skrev att först ska man vara orolig för dig i Thailand och nu på en flygplansvinge.

    Jag ska strax gå och sova. Jag fastnade som vanligt i en blogg. Jag hittade en av en slump en tjej som skriver från Grönland. Intressant. Våren har kommit dit oxå. Så där vid -0,4 grader går de i T-shirt och käkar glass. Hon skrev att glad gick hon lite fööör vårklädd till jobbet och fick kämpa sig hem i full orkan med snöstorm. Lite rolig berättelse.
    Idag skrev jag ett litet inlägg på min egen blogg. Där jag hade med ett uttryck från din dagbok. Mina tankar går ofta till dig. Nu när jag läste ditt inlägg så var det så fint. Jag blev helt tom på ord. Det säger så mycket om en känsla! Det var vackert och öppet. Jag fick gå ifrån en stund. Du är så duktig som klarar det så bra. Hoppas du snart kan komma i en fas där du slipper prata om döden och vila lite. Sista frasen var så fin. Från våren och Gotland till….orka hjälpa andra. Bra tänk!

    Pigge Jag tänker på när jag såg dig första gången på bilden med flaggan.Den har svetsats fast i mitt huvud ochjag tänkte ”Nån måste hjälpa honom stackaren” Jag satt varenda dag…tänkte på varje ord jag skrev..vägde det fram och tillbaka. Skriva så eller så. Det gick ju. Jag lusläste dina dagboksinlägg. Jag tänkte hur och vad ska jag skriva. Svårt var det.När det är en människa i värsta krisen som nån kan komma i och jag som inte har träffat dig eller känner dig. Ord kan falla tungt som stenar om man skriver fel. Jag är så himla glad för det att jag fick vara med och hjälpa lite. Tack för att jag fick hjälpa dig. Jag kan ju inte tacka för de miljoner andra som var där och följde dig hem eller? Jo förresten. Tack för att alla vi fick vara med och följa dig. Jag minns någon som skrev en gång ”Alla är vi änglar med en vinge, flyga kan vi när vi omfamnar varandra” Det var riktat åt mig av snällhet den gången. Det var då när det blev lite bullrigt från vissa som hade åsikter om de som skrev.Några som inte ville att vissa skulle skriva där i din dagbok och började ”spy galla”. Det var som en ny kick att fortsätta skriva. Jag fick ny energi. Jag grät och skrev och grät och skrev;) Jag kommer aldrig att glömma det uttrycket och jag sprider det med vinden lixom.

    Du vet inte att jag ”adopterat” dig på sätt och vis. Nån frågade hur orkar du bry dig så mycket. Jag svarade. -”Det handlar inte om det”. Det handlar om att Pigge ska orka och jag har lixom adopterat honom och då får man ju ställa upp! De som känner mig bara skakade på huvudet. För de vet hur jag är ..envis. Så klart jag skulle bry mig det kunde varit jag eller nån annan när och kär. Fast nu tänker jag på att det kanske är nåt mer man måste tänka på när man ”adopterar” nån så där utan att fråga om lov. Hmm jajaja det ger sig.

    Nepp nu så är det mittinatta som vanligt och nu så känner jag att det börjar grusa sig i de gröna. Mina ögona. Jag har årets första solbränna. Våren har kommit mycket långt i Halmstad! Snart grönt och skönt. Hoppas vintern håller sig borta nu. Jag tänkte på det idag när jag läste om orkanen på Grönland. Pigge kramar till dig och din fru och alla dina barn nya och gamla. Fortsätt kämpa. Åhhh det är så mycket mer jag kunde skriva om. Men näee det får bli en annan gång när jag tittar förbi. Titta gärna förbi om du har tid över på min blogg http://suzesanmaskrosbarn.blogspot.com Där får du reda på vem jag är. Jag skriver mest en massa roligt och lite bråkigt. Roligt för man kan skriva om det mesta och då lite underfundigt ironiskt så blir det roligare. Mycket musik för jag har ju snöat in på youtube gahaaaa. Nostaligkedjor med musik har vi bloggers emellan;)
    Många pussar och kramar
    Susanne i Halmstad den vanliga

  2. Hej Pigge!
    Jag heter Marcos Gavidia, Peru, har bott i Sverige i 16 år, bor i Västerås med min 15-årige son. Jag läser din bok och är snart klart m det, några sidor kvar. När man läser din bok blir jag ledsen men också arg på de svenska mundigheterna. Det är obegripligt hur de hanterade hela situationen efter katastrofen.
    Du har en enorm styrka inom dig. Ja, Pigge ”meningen m livet är att man ska vara glad”. Du ville kämpa vidare i livet trots sorgen. Det har du gjort. Och det ska du göra.
    Lycka till med allt i ditt nya liv!

    MVH
    Marcos G

  3. Väldigt fint skrivet.
    Det är nog mga ggr svårt att gå över tröskeln och tillåta sig att vara glad då ngt hemskt har hänt i det förflutna.

    Kanske den svåraste utmaningen när vardagen kommer och tiden har gått?!

    Det är ju ändå allas egna enkla rätt att få känna glädje.

  4. Hej Pigge
    Tänkte på dig idag varför vet jag inte men jag gjorde det och gick in och kollade Ior.Såg att du hade en blogg…..vad glad jag blev 🙂
    sluta aldrig skriva…….

  5. Hej Pigge!

    Nu har jag tagit mig igenom boken, och jag säger tagit mig igenom för det blev så svårt att lyssna till din historia, jag grät massor av vanmakt, och att ha varit så naiv ovetande om vad som egentligen hände, vi bor i vår lilla bubbla skyddade och i tron att myndigheterna och annan auktoritet ska ta hand om allt, erfarenheten säger mig annat, men i en sånt situation är man i stort behov av en vägvisare, men nog sagt om det du redan vet.

    Jag är en 40 årig kvinna med många bollar i luften, gift 3 barn 2 extra barn och en ängel-barn, hus och numera husdjur om man kan kalla en hamster för det.

    Grattis till den nya familj och till den nya familj medlem, även om det är ganska sent, men jag har inte lärt känna dig tidigare, lycka till i framtiden.

    Rosario

  6. ”Meningen med livet är att man ska vara glad. Så är det. Trots allt”

    Tack Pigge för att du delat med dej av dej själv. Beundransvärt!!
    Mitt hjärta blöder för Ulrica, Charlie och Max samtidigt som det gläds åt dej och din kämparglöd.

    Önskar dej en underbar sommar, på din underbara ö, med din härliga familj 😀

    Kanske kan du inte uppleva Max och Charlie genom Wilma, men däremot kan du uppleva så mycket annat. Visste jag hur jag skulle bete mej, så skulle jag vilja skicka ned en sommarpresent till henne.

  7. Stavfel – Wilda, ska det vara. Slant på tangentbordet.


Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: